Ett blomstrande århundrade - buketterna som matchar din vintagevas

Svensk formgivning gick under 1900-talet från stram och stilren till mjuk och färgglad med böljande mönster. Nu ger Interflora och Barnebys, som är en söksajt för konst, design och antikviteter, det floristiska hantverket en plats i svensk designhistoria.

Här har vi samlat vaser från fem olika stilepoker och matchat dem med moderna tolkningar av tidstypiska buketter. Låt dig inspireras av ett blomstrande århundrande där magiska buketter möter vackra vintagevaser


Art Deco – gjutna urnor och asymmetriska buketter

På 1920-talet kallades formgivningsstilen för art deco och den svenska varianten går ofta under namnet för Swedish grace. Under den här eran fick gjutjärnet ett uppsving vilket syns på bland annat urnor och utemöbler. Starkast lyste Näfveqvarn bruk som blev internationellt känt. 

Vaserna och urnorna pryddes ofta med reliefprydda dekorer med människogestalter, djur, växter och andra dekorativa element. Vintageurnan ovan, med reliefmönster, gjordes för världsutställningen i Paris 1925. Formgivaren Ivar Johnsson lät den följa tidens stilideal med diskreta mönster och klassiska former.

Den mindre vintageurnan på fot här ovan har fyllts med klematis, ros, nejlika, blomstermorot, tistel och eukalyptus. Floristen Sofie Danielsson Söhr har gjort Art deco-buketten. Hon har bundit de klassiska blomsorterna i en asymmetrisk och spännande form för att matcha urnan och tiden. 

– Jag tänkte mig ett utslaget och öppet arrangemang som skulle ge en trädgårdskänsla. Den dova färgskalan har jag lånat från gamla målningar, säger Sofie Danielsson Söhr.

Ljuvt och lättsmält med funktionalismen 

I takt med att den nya tekniken, industrierna och det moderna livet utvecklades växte funktionalismen fram under 1920-talets senare del. Tiden kännetecknas av enklare former utan dekor och släta ytor. 

I Sverige kom genombrottet 1930 med Stockholmsutställningen. Gunnar Asplund, tidens stora formgivare och arkitekt visade vägen. Stilen var praktisk, vacker och funktionell. 

Wilhelm Kåges serie Argenta för Gustavsberg slog stort bland krukorna. På bilden visas bland annat vaser från Gefle, en annan tongivande porslinsfabrik, med Arthur Percy som konstnärlig ledare.

Floristen Sofie Danielsson Söhr har grupperat dem på ett modernt sätt och fyllt dem med buketter av riddarsporre, pion, liljor, nejlikor, topplilja och trädgårdsiris. 

– Det är blommor som man använde mycket förr och som ger ett frodigt intryck. För en mjuk känsla valde jag att kombinera aprikos med ljusblått, förklarar Sofie.

Ljusa färger tog över på 40- och 50-talet

Under 1940- och 1950-talet blev arkitekturen och formgivningen hemtrevligare och mer ombonad. Natur- och blommönster tog precis som vackra kristallvaser plats i hemmen. 

De enkla formerna gjordes i ljusa material och klara färger, vilket vintagevasen på bilden från Sven Palmquist och Orrefors visar. 

– I vasen passar det med en skir, ljus och lätt bukett, som ändå innehåller mycket. För mig symboliserar den framåtandan under efterkrigstiden, säger Sofie Danielsson Söhr. 

Buketten är bunden av stjärnflocka, astilbe, praktvädd, klockallium, gräs, ixia och småflikiga adiantumblad.

– Adiantumblad använde man mycket den här tiden. I dag är de ganska ovanliga, därför var det extra roligt att plocka in dessa i buketten, fortsätter Sofie.

60- och 70-talet bjöd på färg, mönster och innovation

Den enkla och sobra formgivningen ersattes därefter av 1960- och 1970-talets sprudlande och explosiva design. Plasten slog igenom med dunder och brak. Den moderna tekniken fortsatte att sätta sin prägel på möbler, som till exempel fåtöljen Jetson av Bruno Mathsson. 

Textilier och föremål skapades i klara toner som rött, orange, gult och äppelgrönt. Om 1960-talet var mer dova färger sprakade det desto mer om 1970-talet. 

Keramikvasen på bilden från Mari Simmulson och Upsala-Ekeby har dekorerats i svart, vitt och orange. 

– Vid den här tiden började det synas allt mer exotiska blommor. Jag ville få in några udda inslag, som flamingoblomma, men också tagetes och torkade växter som var väldigt inne på 1970-talet, säger Sofie Danielsson Söhr. 

Buketten innehåller även bomullsplanta, lejongap och pampasgräs.

– Brunt och orange var modernt så det var självklara val. Tonen känns igen på de senaste årens intresse för jordmånsfärger, fortsätter Sofie.

Funktionellt och lekfullt vid 1900-talets slut

Vid 1900-talets slut skulle det inte längre vara elegant och naturnära. Formgivarna blev stjärnor och signerade ofta sina verk. Lysande färger och vågiga former användes flitigt. 

En av Sveriges största konstnärer var Ulrica Hydman-Vallien vars signifikativa mönster bryter mot den sträva modernismen. Vasen gjordes för Kosta Boda. Färgskalorna var då ofta inspirerade av den postmodernistiska Memphis-gruppen som slog i början av 1980-talet och använde gult, rött, blått, grönt och svart i sin formgivning. Funktionen var nu underordnad och det lekfulla och konceptuella fick ta allt större plats.

– Ulrika Hydman Valliens vaser fanns i många hem, men kanske inte alltid med blommor i. Här ville jag förstärka det kitschiga och gjorde en bukett som blev som en bullig frisyr till det målade ansiktet, säger Sofie Danielsson Söhr.

Buketten är bunden av rosor, nejlika, pion, luktärt, aphjärna (celosia) och begonia. 

– Mycket färg! Jag ville att det skulle dra åt neon, så långt man kan komma med blommor, avslutar Sofie.


GILLADE DU DET HÄR INLÄGGET?

- PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV FÖR MER INSPIRATION!

Tack!